Sidor

tisdag 14 oktober 2014

Arga unga män och utanförskap

Jag menar att arga unga män oftast beror på misslyckande, att inte bli sedd, att inte bli förstådd! 

Utanförskapet leder allt för ofta till gängbildning:

barnet/ungdomen söker sig till gänget som ser och hör en som den man är. I gänget, gruppen, där får man vara som man är och det är inte så svårt göra som de andra i gänget för. Att slåss är skönt. Att håna andra känns bra (man har ju själv blivit hånad). Att söka sig till några som man känner att man tillhör är en form av överlevnadsstrategi.

Det sorgliga är att det oftast börjar i skolan, när man som individ känner att man inte kan göra som alla andra barn gör: man har svårt knäppa. knyta, skära, hänga med i gymnastiken, skriva, läsa och/eller läsa - och allt hänger på den där förbaskade förmågan till automatisering som är nedsatt 






Man blir antingen ledsen eller arg över att man jämt och ständigt misslyckas ... i kombination med ett mjölk-, mjöl- och/eller sockerberoende blir det inte ett dugg bättre, tvärtom ... man utvecklar ett in- eller utagerande beteende ... 

Ta vara på barns och ungdomars neuroplasticitet och deras speciella behov av kost och kosttillskott samt kompensation/hjälpmedel!
 
Oftast, till någon bevisat motsatsen, beror en nedsatt förmåga till automatisering av den egna rörelsen på att det uppstått en obalans i barnets biokemi - något som oftast, till någon har bevisat motsatsen, kan rättas till med hjälp av anpassad och daglig kompensation, kost, kosttillskott och rörelseaktivitet 


Låt våra barn och unga få det dom har speciellt behov av samtidigt som vi ger dem tid och bekräftelse!

... utanförskapet bildar arga unga män som ligger i riskzonen för att hamna i gänget, gruppen, utanförskapet ... 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar