Sverige sviker - eller är det sjukvården som sviker?

När jag läser, i Aftonbladet söndag, Nr 21, 25-31 maj 2014, att Joel var en glad kille som hade svårt att sitta still, att han alltid, precis som alla andra barn, har velat lära sig saker men att det byggdes upp en stress inuti honom av att aldrig få lyckas och att han redan i fjärde klass fick sitt första magsår tänker jag att det här är nog en kille med störningar inom området känsel.
 Störningar inom området känsel påverkar individens förmåga att att utföra livets dagliga aktiviteter och relationer negativt och individen får svårigheter med att agera snabbt och precist i dessa sammanhang. Störningar inom området känsel är, precis som syn- och hörselstörningar, dolda funktionshinder och medför därmed att individen lätt kan bli utsatt för överkrav.
Att kräva att en individ skall träna sig att arbeta mer snabbt och precist i aktivitet eller relation är jämförbart med att kräva att individer med störningar inom området syn eller hörsel skall träna sig att se eller höra bättre eftersom man inte kan träna sig att känna bättre (såvida inte träningen är baserad på en specifik bedömning av området känsel).
När man inte lyckas blir det självklart en stress. Man blir orolig och man får än mer ont i magen! Det kan hjälpa att låta bli att äta eftersom inga mjölk- och mjölprodukter då irriterar tarmslemhinnan - det gör mindre ont!
Ett tips är att dricka ekologisk grönsaksbuljong utan socker och jäst samtidigt som man kräver kompensation av sina dolda funktionshinder med hjälp av exempelvis färdiga bokstäver och färdigt ljud - förslagsvis en individuellt utprovad dator med ljudåtergivning! Talböcker, muntliga prov och att få längre tid på sig är också viktiga faktorer då området känsel inte fungerar som det ska! En bedömning av området känsel påvisar oftast en försening av förmåga att automatisera rörelsen, att snabbt och precist kunna utföra en rörelse, med två år eller mer jämfört med jämnåriga klasskamrater!

Att kompensera störningar inom känsel är minst lika viktigt som att kompensera störningar inom området syn och hörsel! HUR många barn och unga skulle inte bli stressade av att inte få lov använda sina individuellt utprovade glasögon/linser och hörapparat/ljudslinga!? Jag lovar, det hade inte dröjt länge förrän även de eleverna började stanna hemma från skolan och bli så kallade "dropouts"!
Kompensation av de dolda funktionshindren ger individen möjligheter känna att de duger och att de kan - men så här i stället och skolarbetet blir mer meningsfullt än utan de individuellt utprovade hjälpmedlen.

Bedömning av området känsel ger en förklaringsmodell som hjälper både elev och lärare att få insikt om varför det är av vikt att få lov använda sig av dessa hjälpmedel inklusive andra kompensatoriska åtgärder så som exempelvis lämpliga programvaror och appar, mer tid, anpassad matematik och gymnastik.

Största orsaken till störningar inom området känsel är oftast en proteinintolerans mot mjölk- och mjölprodukter vilket medför att opioida peptider bildas - de har en morfinliknande effekt på nervsystemet. Även andra gifter och brister kan orsaka störningar inom området känsel.
Proteinintolerans innebär att mag- och tarmslemhinna är negativt påverkad och mer känslig samtidigt som kroppen är i stress av att inte kunna bryta ned maten på rätt sätt vilket medför att utifrån kommande stress blir än mer sårbar på dessa individer och mag-tarmkatarr med påföljande magsår är inte en helt ovanlig åkomma!

Redan i fjärde klass fick Joel magsår! Joel blev en "dropout", en hemmasittare och jag kan läsa vidare i artikeln att en undersökning från Skolverket 2010 visade att 1 650 grundskoleelever var hemma "utan giltigt skäl" i mer än en månad och att 23 procent av de elever som slutade årskurs 9 vårterminen 2013 saknade fullständiga betyg och 12 procent av eleverna hade inte behörighet att söka gymnasieskolan!

Störningar inom området känsel är minst lika viktiga att bedöma och behandla som störningar inom området syn och hörsel, på ett så tidigt stadium som möjligt för att förhindra att individen utvecklar än mer avvikande beteenden, psykisk ohälsa och ett utanförskap. Utanförskap av det här slaget kostar vårt samhälle drygt 70 miljarder om året.

Frågan är om det är pedagogerna som sviker eleverna på grund av för stor klasser som medför för lite tid till varje elev eller om det är sjukvården, och då framförallt BVC (Barnavårdscentral) och SHV (Skolhälsovård), som sviker genom att bortse från vikten av barnets förmåga att känna in sig själv och sin omvärld eller om det, totalt sett, är så att det är Sverige som sviker sina barn och ungdomar!?

Personligen anser jag att det är sjukvård, inklusive BVC och SHV som sviker våra barn och ungdomar inklusive pedagoger i det här avseendet!

Suverän blogg funnen för er som har läs- och skrivsvårigheter!

Idag hittade jag en suverän blogg som inspirerade mig att skriva in mer om läs- och skrivsvårigheter och varför de skall få kompenseras och med vad i min andra blogg.

Bloggen jag snackar om är suverän - läs mera här!

Dyslexi, läs- och skrivsvårigheter, leder till utanförskap

En hjälpande hand för att förebygga läs- och skrivsvårigheter är att genomföra en tidig bedömning av området känsel!

Forskarna vet inte varför läs- och skrivsvårigheter ökar - man tangerar inte ens kosten!

På forskning.se[1], en sida som Dyslexiförbundet FMLS[2] hänvisar till, går att läsa att de svenska forskarna säger att de ”… är långt ifrån överens om hur man ska förklara dyslexi. Vissa anser att det är ett språkbiologiskt funktionshinder, andra menar att det snarare är en egenskap, ungefär som att vissa personer föds med dåligt bollsinne. Orsakerna är inte heller helt klarlagda, men i stort sett har man idag enats kring en fonologisk förklaringsmodell. Den handlar om hur hjärnan uppfattar och behandlar språket.  

Man räknar idag med att cirka fem procent av Sveriges befolkning lider av dyslexi. Några av de första tecknen på dyslexi är svårigheter att känna igen ord utan onormal betänketid, brist på flyt i läsningen, förväxling av snarlika ord (som "dela" och "leda") samt överhoppade rader eller återgång till samma rad som den nyss lästa.

Man kan delat upp den dyslektiska problematiken i tre grupper:

·                            bristande fonologisk medvetenhet (svårt att skilja mellan ljud, uppfatta rim med mera)

·                            bristande fonologiskt arbetsminne (minns inte det man nyss har läst)

·                            bristande fonologisk ordmobilisering (tar lång tid att hitta ett ord i sitt ordförråd)”

Forskarna tangerar inte området känsel och dess betydelse automatisering av rörelsen

- automatiseringen är beroende av förmåga att kunna känna in, få ett motoriskt minne

- förmåga att känna in är beroende av balans mellan signalsubstanser

- blansen är beroende av vad vi äter och aktivitet

- felaktig kost och inaktivitet tenderar utveckla nedsatt läs- och skrivförmåga

Forskarna tycks ha enats kring den fonologiska förklaringsmodellen samtidigt som man även, på vissa ställen, nämner att syn och hörsel spelar roll men inte ett ord om att området känsel kan spela roll i sammanhanget! Både bollsinne och förmåga att läsa och skriva är avhängigt av hur området känsel fungerar - det går att lära sig läsa utan både syn (skriva/läsa genom ljudstöd och genom punktskrift) och hörsel (teckenspråk, bildspråk etc.) men utan känsel kan du varken forma bokstaven eller forma ljudet eller forma tecknet för ljudet!

Man skriver vidare, på samma sida att ”Det har också visat sig att fler pojkar än flickor drabbas av dyslexi. Forskarna söker förklaringen till detta, och tendenser pekar på att hormonet testosteron kan ha betydelse i sammanhanget

Särskilt hos redan utsatta individer är läs- och skrivsvårigheter utbredda. Forskning bland ungdomar på särskilda ungdomshem visar att drygt hälften har sådana problem. Dock är det ett fåtal som lider av ren dyslexi. Många har läs- och skrivsvårigheter som konsekvens av svåra hemförhållanden, skolk och liknande.

Interventionsstudier pågår där man vill se vilka effekter det får att stötta ungdomar med  läs- och skrivsvårigheter. Kompensatoriska hjälpmedel som talsyntes, talande tangentbord, rättstavningsprogram, översättningspennor och mindmapping(tankekartor) är några av de hjälpmedel som används både i forskningssyfte och i praktiken.

En lästräning som visat sig vara gynnsam består i att öva upp sitt lyssnande.”

Betydelsen av kompensation för det dolda funktionshindret har de nu äntligen förstått

Gud ske lov och pris och ära så har de äntligen enats om att kompensatoriska hjälpmedel är bra när man har en nedsatt förmåga känna in och automatisera läs- och skrivrörelsen - det skall vara lika självklart som att ha en nedsatt förmåga att se och få använda individuellt anpassade glasögon eller som att ha en nedsatt förmåga att höra och få använda individuellt anpassad hörapparat!

De börjar så förstå signalsubstanser, hormoners, betydelse för förmåga automatisera rörelsen

Man är ju inne på att signalsubstanserna, här hormonet testosteron, är av betydelse för utveckling av förmågan att kunna läsa och skriva – och man nämner även att själva förmågan att lyssna in är av stor betydelse.

Svåra hemförhållanden och skolk antyds vara orsak till läs- och skrivsvårigheter

Dock menar man att en del har läs- och skrivsvårigheter som en konsekvens av svåra hemförhållanden, skolk och liknande – således drar man inte någon slutsats av att skolk i sig kan bero på att man känner av att man inte duger och kan som de andra i klassen gör och kan samt att dåliga hemförhållanden kan bero på samma orsak; orsaken är då känslan av att inte duga och kunna som andra föräldrar har kunnat och kan. Genom att ta till olika strategier får man då sitt mänskliga behov av att synas, få bekräftelse – strategierna ses, av andra i samhället, som dåliga hemförhållanden. 

Kostens och rörelsens betydelse för utveckling av läs- och skrivförmåga

Inte ett ord om att stimulering med hjälp av anpassad kost och rörelse har betydelse för utveckling av balansen mellan signalsubstanser och hormoner eller att dessa, i sig, kan påverka förmåga att känna in den egna rörelsen och den egna kroppen! Förmågan att känna in den egna rörelsen och därmed få ett motoriskt minne är A och O för att individen skall få möjlighet utveckla en automatisering av läs- och skrivrörelsen. Inte ett ord från forskarna om detta heller.

Individuellt anpassad kost och rörelse ger förutsättningar för utveckling av läs- och skrivförmåga

Så länge inte läkare, logopeder och andra terapeuter inser detta famlar många föräldrar och lärare i blindo och många gånger, allt för många gånger, anklagar de sig dessvärre själva för att vara orsak till problemet med att deras barn inte kan läsa och skriva! 

Information om kostens och rörelsens betydelse för positiv läs- och skrivutveckling måste till 

Så länge kunskaperna om den anpassade kostens och den anpassade rörelsens betydelse för en positivare utveckling av individens läs- och skrivförmåga tystas ned finns inte den optimala möjligheten för dessa barn och ungdomar att uppnå sitt mål, att kunna läsa och skriva som andra, tillgänglig. Den svenska sjukvården är, dessvärre, en god motståndare till att dessa kunskaper, denna beprövade erfarenhet, når ut till det svenska folket!

---

[1] http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/lasochskrivinlarning/tiofragorsvar/tiofragorochsvara/hurstottarmanelevermeddyslexiochandralasochskrivsvarigheter.5.14ed700e12c61167c5180002739.html

[2] http://www.dyslexi.org/nyhetsarkiv?page=22

Utanförskap - Tillsammans blir vi starka!

Det finns olika sätt att kommunicera på - ett av dem förmedlas genom AKKA

För att ta sig fram inom samhället behöver många få lov kompensera
Eftersom jag också arbetar med tillgänglighet lägger jag in länken till journalisten Lars-Göran i min blogg http://www.livetrullarvidare.blogg.se , numera arbetar jag för barn och unga med dolda funktionshinder, barn och unga som, i stället för rullstol, behöver dator med ljudåtergivning, digitala böcker och fickminnen etc. för att ta sig fram inom läs- och skrivandets land!

Svårigheter ta sig fram inom läs- och skrivandets samt geografins och tidens land
Tidigare, när jag arbetade som arbetsterapeut inom habiliteringen, arbetade jag för framkomlighet för barn och unga med synliga funktionshinder, vilket också var en kamp, en kamp mot okunskap och oförstånd - förståndet verkade sitta i ekonomin, att vara rädd om den, oavsett hur sedan de unga mådde, som inte kunde ta sig in på skolan, i affären, på pizzerian etc. utan att be om hjälp! Minst lika dåligt (om inte än sämre, eftersom deras funktionshinder inte syns) mår de som inte kan ta sig fram inom läs- och skrivandets land... ofta har de även svårigheter med att rekognosera sig i geografins och tidens land, så behov av GPS och tidshjälpmedel är stort, men de får vänta OM de överhuvudtaget skall få någon som helst kompensation för sitt funktionshinder - i dag möter jag många, allt för ånga av dem, inom Barn- och Ungdomspsykiatrins väggar eftersom ingen har förstått sig på deras speciella behov, de tolkas bara som "annorlunda" med avvikande beteenden!

En annan kvinna, som arbetar likt Lars-Göran, är Veronica, på http://www.vhassistans.se - det är en härlig kvinna som står för mycket av det som Lars-Göran skriver om!

Tillsammans blir vi starka!

Placeras felaktigt i särskola pga svåra läs- och skrivsvårigheter

Så länge läs- och skrivsvårigheter klassificeras som en psykiatrisk diagnos kommer, dessvärre, det att hända igen, och igen, och igen! Jag menar att läs- och skrivsvårigheter - efter en sensomotorisk bedömning, som ligger till grund för speciellt behov av bemötande - kan kompenseras och stimuleras till en positivare utveckling inom loppet av några månader. Det skall vara lika självklart som att få glasögon eller hörapparat - och definitivt inte orsaka en placering i särskolan! OM den nedsatta förmågan att läsa och skriva förorsakas av en syn- eller hörselstörning så sätter man i dag in snabb hjälp - lika snabbt kan man sätta in hjälpen OM svårigheterna förorskas av en störning inom området känsel!

Dessvärre utesluter man området känsel när man bedömer läs- och skrivsvårigheter och barnets speciella behov av att kompensera lyfts då ej fram i ljuset - i stället får de traggla och träna utan de kompensatoriska hjälpmedel som i dag finns! HUR skulle det se ut om ett barn med störningar inom området syn och hörsel fick traggla och träna utan sina kompensatoriska hjälpmedel? HUR snabbt skulle dom då lära sig att läsa och skriva? Det finns forskning inom området läs- och skrivsvårigheter samt vad som händer när de fär kompensera sitt funktionshinder - norrmannen Arne Tragetorn har visat att när dessa barn, oftast pojkar, får kompensera sitt funktionshinder lär de sig läsa inom loppet av några månader!

Förmågan att tala och läsa utvecklas bland annat med hjälp av förmåga att känna in stimuli via den egna rörelsen och stimuli via balanssinnet. Förmågan att skriva utvecklas bland annat med hjälp av förmågan att känna in stimuli via den egna rörelsen och stimuli via balanssinnet. Störningar inom området känsel, human haptisk perception (berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet), kan leda till nedsatt förmåga att automatisera tal-, läs- och/eller skrivrörelsen - störningar inom dessa områden bör ses som lika dolda funktionshinder som störningar inom området syn och hörsel, och skall, så snart det är möjligt, helst redan på förskolenivå, erbjudas olika former av individuellt anpassade kompensatoriska hjälpmedel, jämförbara med glasögon, linser, hörapparat, hörslinga etc.

Kompensation och stimulering
Kompensation av funktionshindret kan vara färdiga bokstäver och färdigt ljud i form av individuellt anpassad dator med ljudåtergivning via headset, fickminne/telefonminne/diktafon, digitala böcker etc.
Stimulering kan ske genom anpassad kost och kosttillskott (exempelvis Omega 3) samt individuellt anpassade lek- och fritidsaktiviteter etc.

Det skall ALDRIG behöva bli som det blev för den här killen (följ länken), som hamnade i utanförskap på grund av en felaktig bedömning;


http://www.expressen.se/nyheter/1.2312774/petter-placerades-felaktigt-i-sarskola

Pojkprojektet med Carin Götblad

Hoppet finns för barn och ungdomar som riskerar hamna i utanförskap - OM sjukvården skärper sig och tar ansvar för den tidiga bedömning och behandling de har all rätt att få!

Apropå artikeln i DN den 10 mars 2010 (länk här nedan) om Pojkprojektet och förslag om åtgärder att sätta in efter att dessa gossar hamnat i utanförskap:

Tänk om man skulle ta och tänka till lite, och genom prevention/förebyggande ge dessa gossar den rätt till sjukvård de har! Det skulle vara ett steg i rätt riktning för de här barnen!

Redan i förskoleåldern börjar barn känna att de inte duger och inte kan göra som andra barn gör. Enligt pedagogen Arne Trageton är svårigheter med att läsa och skriva mer uttalad bland pojkar än flickor redan på lågstadiet. Många av de gossar vi sedan hittar bland våra interner har just läs- och skrivsvårigheter - de är således ett resultat över att vi inte har haft förmåga möta dessa killars speciella behov av bemötande redan inom förskola och lågstadium. Kompensation för svårigheter med att läsa och skriva kostar minimalt jämfört med vad det kostar samhället i andra änden! Kompensationen ger barnet möjligheter känna "jag duger, jag kan - fast så här i stället!"

Läs- och skrivsvårigheter ligger oftast på en motorisk nivå, där förmågan att känna in rörelsen är störd och förhindrar utveckling av automatiseringen av själva läs- och skrivrörelsen. Att tillåtas kompensera sina svårigheter, istället för att utsättas för idog träning som oftast leder till mindervärdighetskänsla, borde vara lika självklart som att barn och ungdomar i dag får kompensera sina syn- och hörselstörningar! Hur många fler ungdomar skulle inte hamna i riskzonen om vi inte tillät barn och ungdomar med syn- och hörselstörningar få kompensera genom glasögon, linser, hörapparat, sitta nära etc.!!!

Sjukvården kan upptäcka störningar inom området förmåga att känna in och automatisera rörelsen på ett mycket tidigt stadium och därmed stödja skolan i deras bemötande av eleven. Dessa elever har, liksom elever med störningar inom syn och hörsel, ett speciellt behov av bemötande som vi bör ta hänsyn till för att förebygga att eleven hamnar i utanförskap - ett utanförskap som riskerar att de hamnar utanför, inte bara i skolan utan också i samhället!

De professioner inom sjukvården som kan bedöma och behandla om ett barn eller en ungdom har en störning inom området känna in och automatisera rörelsen är arbetsterapeut, logoped och sjukgymnast - professioner som i dag inte finns att tillgå inom neuropsykiatri och psykiatri trots att handikappet för med sig dessa diagnosgrupper!

Sjukvården bör rycka upp sig och ta sitt ansvar för de här barnen!

Läs artikeln om Pojkprojektet här;

http://www.dn.se/debatt/sa-ska-unga-man-i-riskzonen-formas-att-avsta-fran-brott-1.1058621