Rehabilitering inom kriminalvården

Beatrice Ask, tar kriminalvården verkligen hand om vuxna, normala människor?

Inledningsvis vill jag påpeka att det för mig inte handlar om normala eller onormala individer, människor, utan om vanliga och ovanliga individer - där ovanligheten kan vara antingen till fördel eller nackdel. Ovanligheten beror inte allt för sällan på störningar inom området känsel, orsakade av en obalans i individens biokemi - något som oftast kan förändras positivt genom anpassad kost och anpassad rörelseaktivitet. Positiv förändring av balansen i biokemin innebär positiv förändring av individens beteenden, både fysiskt och psykiskt - således möjligheter till positiv förändring av individens beteende i aktivitet och relation. För mig handlar det inte om att de som vårdas inom kriminalvården är normala människor som inte behöver så mycket rehabilitering utan bara behöver lära sig hur man gör, hur man beter sig ... personligen misstänker jag att dessa medmänniskor har kämpat med att göra som andra människor gör i hela sitt liv!

I dagens, 20130624, svt2 FORUM, Direktsända interpellationsdebatter i riksdagen, 11:00-12:00, avslutar justitieminister Beatrice Ask debatten med att säga att det är viktigt för våra interner att lära sig leva ett normalt liv, att det är vuxna, normala människor det handlar om. Som jag ser det avsäger där med vår minister dessa unga män och kvinnor rätten till att få möjligheter träffa specialiserad arbetsterapeut, logoped och sjukgymnast samt beroendeterapeut. Beatrice Ask svar var riktat till miljöpartiets talesman i frågan, Gunvor G Ericson, som förespråkar arbetsterapeuter inom kriminalvården.

Arbetsterapeuten har möjligheter bedöma om individen bär på någon form av dolt funktionshinder inom området känsel, så kallade human haptiska perceptionsstörningar - något som ofta kan ligga bakom individens svårigheter med att delta i livets dagliga aktiviteter och relationer. En specialiserad arbetsterapeut vet hur individen kan få möjligheter till positiv förändring av beteenden i aktivitet och relation genom anpassad kost och kosttillskott samt kompensation.

Beroendeterapeuten har möjligheter förändra intag av socker och andra beroendeframkallande droger för att eliminera risker så som ex. aggressionsutbrott, sömn- och koncentrationssvårigheter mm. 

Normala människor som har normala möjligheter känna in hamnar oftast inte inom kriminalvården
Kära Beatrice, du om någon borde veta att normala människor inte hamnar inom kriminalvårdens väggar - nej, det är avvikande beteenden som exempelvis aggressivitet och beroende av droger och spänning som för våra ungdomar, de barn vi födde till denna jord för att vårda och ge ett människovärde, inom social- och kriminalvårdens väggar utan att få möjligheter till en fullgod rehabilitering! Vårt misslyckande som föräldrar och samhälle avspeglar sig i antalet barn och unga som hamnar inom dessa väggar - ju fler barn och unga desto större misslyckande, ett bevis för att vi vuxna inte har lyckats ta hand om det dyrbaraste vi har: våra barn och ungdomar!

För att våra barn och ungdomar skall få möjligheter utvecklas normalt, vanligt, krävs tillgång till kost och rörelseaktiviteter som ger dem möjligheter till god balans i deras biokemi - en eventuell obalans avspeglar sig i barnets/ungdomens avvikande beteenden.

Sjukvården förnekar, liksom Beatrice, betydelse av habilitering och rehabilitering
Så länge sjukvården förnekar att kost och inaktivitet kan vara en av de bidragande orsakerna till att ungdomar utvecklar bland annat aggressivitet och våld borde sjukvården ej heller få tillgång till att ge barn och unga mediciner när de utvecklat avvikande beteenden... Faktum är att mediciner, precis som kost och rörelse, kan förändra barnets/ungdomens biokemi. I dag har sjukvården valt att försöka förändra barns/ungdomars avvikande beteenden genom samtal, medicinering och pedagogik trots att de är väl medvetna om det kända faktum att bland annat proteiner i mjölk-, mjöl- och sojaprodukter samt socker kan utveckla många av dessa avvikande beteenden!

Vad får sjukvård att välja medicinering och samtal före förändring av kost och rörelse?
Medicinering genererar pengar, vinster samtidigt som ett erkännande av att viss kost, de vita gifterna, och inaktivitet kan utveckla barn och unga med svåra, avvikande beteenden - beteenden som medför att de riskerar hamna i utanförskap - riskerar minska de vinster som läkemedels- och livsmedelsindustrin har satt som mål! 

Hur många barn och ungdomar skall vi offra och låta hamna inom social- och kriminalvård!?
Så länge inte sjukvården upplyser socialstyrelsen om kostens och rörelsens betydelse kommer antalet ungdomar inom social- och kriminalvård att öka! Naturligtvis har även deras behov av att bli sedda, få ett människovärde genom att vara värdefull - där eget jobb, egen lägenhet och råd att köpa in mat för dagen är en god förutsättning för att livet skall kännas meningsfullt, också av betydelse men så länge vi förnekar kostens och rörelsens betydelse under barnets uppväxt riskerar vi även deras framtid!

Anpassa barns och ungdomars kost och rörelse - minska behov av social- och kriminalvård!
Så fort vi inser att ett barns utveckling av beteenden avviker från det vanliga bör vi inse att habilitering i form av anpassad kost, kosttillskott, rörelse och kompensation kan ge barnet möjligheter till en ökad livskvalitet samtidigt som enorma resurser sparas in och kan läggas om på andra behövande ;-)

William Petzälls utanförskap hade kunnat undvikas!

VEM som kommer att hamna i utanförskap syns oftast inte utanpå eftersom det handlar om dolda funktionshinder - du kan oftast inte se på ett barn om det har störningar inom området känsel, syn eller hörsel. Inte förrän du börjar kartlägga beteenden och gör en grundläggande, basal utredning av störningens utbredning och intensitet kan du få fram barnets speciella behov av bemötande - ett bemötande som ofta gör att barnet känner att det kan och duger - fast så här i stället!

Tack UG för att ni tar upp utanförskapets baksida!

Redan i tidig ålder hamnade William i utanförskap.
Varken skola, skolhälsovård eller barn- och ungdomspsykiatri samt socialtjänst tog hans utanförskap eller det missbruk som han sakta men säkert utvecklade på allvar!
Tusentals barn och unga riskerar i dag hamna i samma fälla - ingen bryr sig i tid! Ingen lyssnar in föräldrarna!

Endast pedagogik, samtal och mediciner erbjuds
Många gånger finns det knappt ens tid för samtalet! All form av basal bedömning, som kan utröna orsakerna till Williams och andra barn och ungas utanförskap, varför han/de säger sig "inte gilla skolan" och att "det var roligare sitta och smygröka bakom skolan" uteblir i dag! Barn som kan, tycker att det är ganska roligt att gå i skolan. Barn som inte kan, tycker att det är tråkigt, vill inte vara med och drar sig undan eller hamnar i gäng. De erbjuds några samtal, ingen aktivitet, ingen sjukgymnastik, ingen arbetsterapi och oftast inget behandlingshem eftersom öppenvården och pedagogerna sägs "klara allt"! För att dölja barnets speciella behov av bemötande ges oftast allt för stora mängder av mediciner för att de skall klara av ett liv i skola och på fritid - ofta handlar det om en livslång medicinering...


Skolleda och skolk tas inte på allvar
Allt för ofta möter jag i dag barn och ungdomar som hamnar inom psykiatrin med en långt dragen skolleda där de känt att de inte kunnat göra som dom andra barnen gjorde.
Oftast handlar det, enligt mina erfarenheter som arbetsterapeut i över 30 år med barn och unga, om störningar inom området känsel, Human Haptic Perception - något som oftast kan behandlas med ett mycket positivt resultat genom förändring av kost och daglig rörelseaktivitet i kombination med anpassad kompensation av det dolda funktionshinder som störningen medför. Det dolda funktionshindret/hindren leder oftast till koncentrations-, läs- och skrivsvårigheter, svårigheter följa med i gymnastiken och andra aktiviteter, delta i relationer.
Min bestämda åsikt är att det skall vara lika självklart att dessa barn och ungdomar får kompensation för sitt dolda funktionshinder som att barn och unga med störningar inom området syn och hörsel får all hjälp och kompensation de behöver för sina dolda funktionshinder!

Känt faktum att de ligger i riskzonen för utanförskap och kriminalitet - medicin erbjuds!
Trots att man vet att dessa barn och ungdomar ligger i riskzonen för att utveckla missbruk och utanförskap, ett utanförskap som medför att de söker sig till udda grupper alternativt drar sig undan, blir skygga, så erbjuds i dag varken William eller andra barn och unga med liknande problematik endast mängder med mediciner, mediciner som tycks öka, för de flesta, för var månad som går!


Sjuk-vård i stället för förebyggande vård för våra barn och unga
Vår sjukvård har verkligen utvecklats till en sjuk-vård i stället för till en förebyggande hälsovård!

Det borde vara lika minst lika självklart bedöma området känsel som det i dag är att bedöma området syn och hörsel redan på BVC (Barnavårdscentralen) och inom SHV (Skolhälsovården)!!!

Det borde vara lika självklart att de, OM de hamnar i beroende av socker, alkohol eller andra droger, får en ordentlig utredning av bakomliggande orsaker samt ett omedelbart omhändertagande med en vård som har dokumenterat god effekt - plus på ett tidigt stadium få information om den kost som ger möjligheter till ett friskare liv utan beroende, missbruk.
 Lyssna gärna till Sindre, sex till sju minuter in på denna konferens, om hur han blev fri från sina år av missbruk, självmordstankar, aggressivitet och ångest!

Suverän blogg funnen för er som har läs- och skrivsvårigheter!

Idag hittade jag en suverän blogg som inspirerade mig att skriva in mer om läs- och skrivsvårigheter och varför de skall få kompenseras och med vad i min andra blogg.

Bloggen jag snackar om är suverän - läs mera här!

Världens bästa skitskola eller världens bästa skitvård!?

VARFÖR skyller man på skolan!? I mina ögon, och öron, från min beprövade erfarenhet så vill jag bestämt påstå att den stora boven i dramat bland annat är DEN SVENSKA SKITVÅRDEN;
- en vård som inte månar om våra barn och unga;
- en vård som struntar i hur barnens känsel fungerar;

att SYN och HÖRSEL är av betydelse för våra barn, för att kunna lära sig läsa och skriva - det vet sjukvården! Men VAD vet sjukvården om vilken betydelse området KÄNSEL har, för våra barn, för att kunna lära sig läsa, räkna och skriva!?

VAD händer om barnet har svårigheter känna in den egna läs- eller skrivrörelsen!? Vilka förutsättningar har barnet då för att lära sig läsa, skriva och räkna!?

VAD är den sociala bakgrunden till att de har dessa svårigheter; att lära sig läsa, skriva och räkna!? Kan det vara kosten!?


Kolla in killen som inte kommer ihåg vilka ämnen han inte har godkänt i - han har till och med svårigheter med automatiseringen av blink-rörelsen! INGEN hjälper honom förstå att mycket av det hänger på kosten och rörelsen! ALLA tycks tro att det beror på dagens skitskola - när det egentligen beror på dagens skitvård! En vård som ignorerar betydelsen av barnets förmåga känna in den egna kroppen och omvärlden med hjälp av berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet i kombination med förmåga känna in ljud och ljus!

En förutsättning för att få ett gott motoriskt minne, således en automatisering av rörelsen är en god biokemisk balans - dagens mat stör våra barns förutsättningar för en god balans i biokemin! I kombination med dagens inaktivitet (stillasittande i skolbänken, framför datorn, framför TV-spelet, i bussen, i bilen, i hissen, i rulltrappan etc.)... elever med särskilda behov, elever med dyslexi... mycket av detta beror på den moderna, billiga, kosten och inaktiviteten!

Kom med till våra veckoslutskurser och lär dig mer om HUR barn och unga får ökade möjligheter att lära sig läsa, räkna och skriva!!! Just nu sänker vi priset på en värdefull kurs!

Dyslexi, läs- och skrivsvårigheter, leder till utanförskap

En hjälpande hand för att förebygga läs- och skrivsvårigheter är att genomföra en tidig bedömning av området känsel!

Forskarna vet inte varför läs- och skrivsvårigheter ökar - man tangerar inte ens kosten!

På forskning.se[1], en sida som Dyslexiförbundet FMLS[2] hänvisar till, går att läsa att de svenska forskarna säger att de ”… är långt ifrån överens om hur man ska förklara dyslexi. Vissa anser att det är ett språkbiologiskt funktionshinder, andra menar att det snarare är en egenskap, ungefär som att vissa personer föds med dåligt bollsinne. Orsakerna är inte heller helt klarlagda, men i stort sett har man idag enats kring en fonologisk förklaringsmodell. Den handlar om hur hjärnan uppfattar och behandlar språket.  

Man räknar idag med att cirka fem procent av Sveriges befolkning lider av dyslexi. Några av de första tecknen på dyslexi är svårigheter att känna igen ord utan onormal betänketid, brist på flyt i läsningen, förväxling av snarlika ord (som "dela" och "leda") samt överhoppade rader eller återgång till samma rad som den nyss lästa.

Man kan delat upp den dyslektiska problematiken i tre grupper:

·                            bristande fonologisk medvetenhet (svårt att skilja mellan ljud, uppfatta rim med mera)

·                            bristande fonologiskt arbetsminne (minns inte det man nyss har läst)

·                            bristande fonologisk ordmobilisering (tar lång tid att hitta ett ord i sitt ordförråd)”

Forskarna tangerar inte området känsel och dess betydelse automatisering av rörelsen

- automatiseringen är beroende av förmåga att kunna känna in, få ett motoriskt minne

- förmåga att känna in är beroende av balans mellan signalsubstanser

- blansen är beroende av vad vi äter och aktivitet

- felaktig kost och inaktivitet tenderar utveckla nedsatt läs- och skrivförmåga

Forskarna tycks ha enats kring den fonologiska förklaringsmodellen samtidigt som man även, på vissa ställen, nämner att syn och hörsel spelar roll men inte ett ord om att området känsel kan spela roll i sammanhanget! Både bollsinne och förmåga att läsa och skriva är avhängigt av hur området känsel fungerar - det går att lära sig läsa utan både syn (skriva/läsa genom ljudstöd och genom punktskrift) och hörsel (teckenspråk, bildspråk etc.) men utan känsel kan du varken forma bokstaven eller forma ljudet eller forma tecknet för ljudet!

Man skriver vidare, på samma sida att ”Det har också visat sig att fler pojkar än flickor drabbas av dyslexi. Forskarna söker förklaringen till detta, och tendenser pekar på att hormonet testosteron kan ha betydelse i sammanhanget

Särskilt hos redan utsatta individer är läs- och skrivsvårigheter utbredda. Forskning bland ungdomar på särskilda ungdomshem visar att drygt hälften har sådana problem. Dock är det ett fåtal som lider av ren dyslexi. Många har läs- och skrivsvårigheter som konsekvens av svåra hemförhållanden, skolk och liknande.

Interventionsstudier pågår där man vill se vilka effekter det får att stötta ungdomar med  läs- och skrivsvårigheter. Kompensatoriska hjälpmedel som talsyntes, talande tangentbord, rättstavningsprogram, översättningspennor och mindmapping(tankekartor) är några av de hjälpmedel som används både i forskningssyfte och i praktiken.

En lästräning som visat sig vara gynnsam består i att öva upp sitt lyssnande.”

Betydelsen av kompensation för det dolda funktionshindret har de nu äntligen förstått

Gud ske lov och pris och ära så har de äntligen enats om att kompensatoriska hjälpmedel är bra när man har en nedsatt förmåga känna in och automatisera läs- och skrivrörelsen - det skall vara lika självklart som att ha en nedsatt förmåga att se och få använda individuellt anpassade glasögon eller som att ha en nedsatt förmåga att höra och få använda individuellt anpassad hörapparat!

De börjar så förstå signalsubstanser, hormoners, betydelse för förmåga automatisera rörelsen

Man är ju inne på att signalsubstanserna, här hormonet testosteron, är av betydelse för utveckling av förmågan att kunna läsa och skriva – och man nämner även att själva förmågan att lyssna in är av stor betydelse.

Svåra hemförhållanden och skolk antyds vara orsak till läs- och skrivsvårigheter

Dock menar man att en del har läs- och skrivsvårigheter som en konsekvens av svåra hemförhållanden, skolk och liknande – således drar man inte någon slutsats av att skolk i sig kan bero på att man känner av att man inte duger och kan som de andra i klassen gör och kan samt att dåliga hemförhållanden kan bero på samma orsak; orsaken är då känslan av att inte duga och kunna som andra föräldrar har kunnat och kan. Genom att ta till olika strategier får man då sitt mänskliga behov av att synas, få bekräftelse – strategierna ses, av andra i samhället, som dåliga hemförhållanden. 

Kostens och rörelsens betydelse för utveckling av läs- och skrivförmåga

Inte ett ord om att stimulering med hjälp av anpassad kost och rörelse har betydelse för utveckling av balansen mellan signalsubstanser och hormoner eller att dessa, i sig, kan påverka förmåga att känna in den egna rörelsen och den egna kroppen! Förmågan att känna in den egna rörelsen och därmed få ett motoriskt minne är A och O för att individen skall få möjlighet utveckla en automatisering av läs- och skrivrörelsen. Inte ett ord från forskarna om detta heller.

Individuellt anpassad kost och rörelse ger förutsättningar för utveckling av läs- och skrivförmåga

Så länge inte läkare, logopeder och andra terapeuter inser detta famlar många föräldrar och lärare i blindo och många gånger, allt för många gånger, anklagar de sig dessvärre själva för att vara orsak till problemet med att deras barn inte kan läsa och skriva! 

Information om kostens och rörelsens betydelse för positiv läs- och skrivutveckling måste till 

Så länge kunskaperna om den anpassade kostens och den anpassade rörelsens betydelse för en positivare utveckling av individens läs- och skrivförmåga tystas ned finns inte den optimala möjligheten för dessa barn och ungdomar att uppnå sitt mål, att kunna läsa och skriva som andra, tillgänglig. Den svenska sjukvården är, dessvärre, en god motståndare till att dessa kunskaper, denna beprövade erfarenhet, når ut till det svenska folket!

---

[1] http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/lasochskrivinlarning/tiofragorsvar/tiofragorochsvara/hurstottarmanelevermeddyslexiochandralasochskrivsvarigheter.5.14ed700e12c61167c5180002739.html

[2] http://www.dyslexi.org/nyhetsarkiv?page=22

Schizofreni - en sjukdom som riskerar leda till döden OM inte kostens betydelse uppmärksammas

Överdödligheten bland personer med schizofreni har åttadubblats under de senaste åren... Utanförskapet är ett faktum om man drabbas av schizofreni - många läkare som arbetar med autism har god kännedom om att schizofreni kan bildas, sakta men säkert, av mjölkprodukter och brist på omega-3! Redan 1997 lyfte Dr Alexandra Richardsson fram dessa kunskaper på en läkarstämma i Stockholm - men än i dag ger man inte omega-3 som tillskott till personer som är deprimerade eller till personer som påvisar beteendeavvikelser som faller under diagnoskriterierna för schizofreni.

Autism är barns svar på schizofreni och möjligen påminner det om galna kosjukan
Jag skulle även vilja säga att autism är "barns svar på schizofreni" - båda svaren uppstår troligen av samma källa; proteinintolerans mot mjölk- och sojaprodukter - men även brist på omega-3 spelar en avgörande roll! I takt med att våra mjöl- och sojaprodukter har ökat under de senaste 50 åren har även dödligheten ökat bland de som får diagnosen schizofreni. Kan det ha ett samband?

Vilken psykiatriker eller psykolog, vilken läkemedels- alternativt livsmedelsindustri skulle vilja att sanningen, om vad proteinintolerans mot mjölk och soja kan ställa till med, kom upp i dagen!? Med största sannolikhet ingen! Men i grannlandet Norge vet troligen mer än tusen personer denna sanning, som finns förmedlad bland annat genom den hemsida som de använder sig av titt som tätt, hemsidan hör till den förening de är med i, Norsk Protein Intoleranse Forening!

Psykiatriprofessor Sten Levander skriver i Läkartidningen nr 25-2004 s. 2208:
”I Malmö har överdödligheten bland de schizofrena patienterna åttadubbats under de senaste 50 åren.” Tänk om han, liksom den övriga sjukvården, tog till sig kunskaperna om vad proteinintolerans mot mjölk- och sojaprodukter kan ställa till med! Tänk vad många individer som då skulle kunna få en förebyggande hälsovård och aldrig hamna innanför psykiatrins murar... murar som man riskerar att aldrig ta sig ut genom eftersom det är murar som besitter gamla kunskaper om orsaker till psykiska sjukdomstillstånd...

Självskadebeteenden genom att skära, dunka och svälta sig

Dagens artikel i Dagbladet får mig att reflektera;

Tänk om sjukvården bara visste, ville veta, att barn och unga med självskadebeteenden kan bli friskare nu med hjälp av den anpassade och dagliga kosten och rörelsen!

Vi som jobbar med dessa beteenden, dagligen, kan bara fråga oss OM sjukvården och läkemedelsindustrin samt de som myntat begreppen sjukdom runt dessa beteenden, således psykiatriker och psykologer, ens vill veta att den dagliga kosten och rörelsen kan ge bättre resultat än tvångsvård genom bland annat daglig bältning med sondmatning, genom att inte tillåta att de får röra på sig utan i stället få åka rullstol till och från sitt tum, till toa, ut på promenaden etc. - passivitet in absurdum i stället för aktivitet! Aktivitet kan syfta till att ge individen förståelse och insikt om kostens och rörelsens betydelse för det psykiska välbefinnandet samtidigt som lusten till livet återvänder!

Utanförskap genom självskadebeteenden

Jag förmodar att Sofia Åkerman och Thérèse Eriksson skrivit boken ”Slutstation rättspsyk” i syfte att förbättra vården. I stället för en avvikelserapport eller anmälan om barn far illa får de som ansvarar för en god vård denna bok i stället - och vi som jobbar inom vården, vi som inte vågar eller har kapacitet att skriva dessa rapporter/anmälningar, får vara tacksamma för att sanningen, trots allt kommer fram till slut - nästa gång kan det vara våra egna barn eller barnbarn som drabbas!!! Glöm inte att sanningen alltid kommer i kapp oss!

Kostens och rörelsens betydelse vid självskadebeteenden

Sorgligt nog lyfts aldrig vikten av kostens och rörelsens betydelse, för utveckling av avvikande beteenden (aggressivitet, självskadebeteende, ätstörningar) fram!

En kostomläggning i kombination med daglig rörelse kan göra mer nytta än vilka andra tvångsåtgärder som helst; enkelt och billigt men ack så hotfullt för läkemedels- och livsmedelsindustrin plus de psykologer och läkare som byggt upp en helt annan sida av detta mynt; under årtionden efter årtionden har de hävdat att det är en sjukdom som måste behandlas med hjälp av samtalet och medicinering samt, om patienten inte inser och förstår, så måste tvångsåtgärder till för att patienten inte skall kunna skada sig själv! I många av dessa fall kan man nog, dessvärre, fråga sig vem som är till fara för vem?

Många av dessa tjejer, som det oftast handlar om, har på något vis en känsla av att maten skadar dem men de måste få hjälp med att förstå varför och hur och sedan även få insikt om varför en kostomläggning kan få dem att må så mycket bättre - i takt med att lusten att skada sig själv försvinner så försvinner även känslan av att de inte vill äta alternativt bara vill vräka i sig mat!

Jag vågar slå vad om att 70-80% av de med självskadebeteenden blir friskare genom den anpassade och dagliga kosten och rörelsen!